Titeln är en liten parafras på det mer använda uttrycket "Mind over materia". Något som man kanske skulle använda på Uri Gellers så kallade förmågor.
Nu verkar han ju vara en bluff och vem är egentligen förvånad.
Nog om honom och åter till tråden...
En av mina vänner, G, berättade i sin blogg om sin kamp mot "The Mountain". Hur hon hade en mental blockering som gjorde att det helt enkelt inte gick att ta sig uppför uppförsbacken med det smickrande namnet och var tvungen att gå uppför. Efter ett tag så gick blockeringen bort och löpningen kom igång ordentligt...Eller ja, lätt haltande kanske man kan säga..=)
Mitt första mål i min träning var att orka 15 minuters löpning utan uppehåll. När så det målet var avklarat så orkade jag ungefär 15 minuter varje gång det var dags. Förra gången jag sprang gick det 16 minuter innan kroppen sa ifrån och jag stapplandes hasade mig av maskinen. I eftermiddag var det dags igen för träning. Tanken var att öka träningdosen i varje maskin i styrketräningshallen bara för att kolla om det gick. På en del maskiner blev det mer vikt medans andra gjordes fler gånger men totalt så ökades dosen på varje maskin. När det så blev dags för det avslutande löppasset var kroppen ganska trött men efter en stunds vila i stretchningsrummet tog jag mig an även den. Eftersom jag sprang 15 minuter förförra gången och 16 minuter förra gången så var målet naturligtvis att öka till 17 minuter den här gången. En minuts ökning för varje gång borde bli bra till slut. De första 15 minuterna var en pina. Hur man än gör så är löpning riktigt tråkigt. När så kvarten var avverkad kändes det som att allt jag sprang nu var en ren bonus. 16 minuter, 17 minuter, 18 minuter...Efter drygt 21 minuter började jag få håll och slutade springa.
Drygt 21 minuter?? Jag som precis orkade 15 minuter förra veckan??
Kan det vara så att det fanns en blockering i huvudet, att 15 minuter är allt jag orkar och därför sa kroppen ifrån när det var dags? Vad gjorde jag nu i jämförelse men annars? Vad var annorlunda? Ingen aning...
Men helt klart kvarstår faktumet att om mental blockering får mig att bara springa 15 minuter, trots att jag bevisligen kan mer, vad har jag då för andra blockeringar som spökar i min vardag?
Nu gäller det bara att få det att bli kul att springa också men det problemet är ännu kvar.
Ha en bra plats i solen!
1 kommentar:
Egentligen är det smått otroligt vilka saker vi får för oss...men det vet ju vi som lyssnat på herr Hallberg =)
Den mentala blockeringen som sitter i vägen för diverse saker, kan få en att vilja brista ut i både skrik och gråt. Jag hatade verkligen den där j**** backen på Ingestrand. Visst låter det otroligt dumt; en backe som har övertaget?! Sjukt, men sant. Men helt plötsligt så inser man att "vafan, det är ju JAG som bestämmer!!", och då finns inga hinder längre.
Jag är fullkomligt övertygad om att du med lätthet springer 10 km snart...bara du täcker över instrumentpanelen på löpbandet och bara "GÖR´T".
Vad gäller andra hinder i din vardag..tjaa, där är jag nog HELT FEL person att ge några råd...jag hänvisar dig istället till den manliga delen av vår gemensamma umgängeskrets...och du liksom jag, vet ju att det inte kommer ta särskilt lång tid att ringa runt... :)
Skicka en kommentar