fredag 30 mars 2007

Fjä...äh.. TID

Kan man dela tid?
Kan man lagra tid?

Ibland skulle jag behöva bli av med tid. Tiden sitter bara där, i ett hörn och är.
Jag behöver den inte just då men ändå så hänger den runt mig som en sensommarseg geting.
Den är lite i vägen och man blir aldrig av med den.
I brist på annat används tiden till nåt oanvändbart. Bara för att bli av med den. Som till ingen nytta.

Sen finns det stunder där tiden är mer lik en nyslickad kattunge bland ett gäng garnnystan.
Aldrig still, aldrig i fokus. Svårfångad. hårig..?

Tänk om man kunde spara den där slöa oanvänbara tiden tills man verkligen behöver den.
Är det inte så att när man som mest behöver tid så är det alltid brist på den?

Jag tror att jag är tidsmissbrukare.

Använder den till onödiga saker. Som inte betyder nåt.
Efteråt har man en sort ångest och känsla av dåligt samvete.
Jag behöver nog hjälp. Hjälp med att använda tiden till sånt som betyder nåt. Men vad betyder nåt?
Vet man det innan?
När man ligger på dödsbädden så kanske man får en uppenbarelse om vad som egentligen betydde nåt.
Kan man inte få reda på det lite tidigare?
Har man tid över till att fundera på sånt?


Räcker tiden till för dig att fundera ut vad som betyder nåt för just dig?

När den oanvändbara tiden kommer, använd den till nåt som räknas.
Låt den inte rinna iväg.....

Jag har gjort det. Länge. Allt för länge..
Men jag vet inte hur jag ska komma ur det.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du har så rätt, så rätt det du skriver med tiden,,,

Jag sitter här å vet inte vad jag ska ta mig för, jag vet jag har mycket att göra men kommer ingen vart, så vad gör man, jo man låter tiden gå...

skulle skruva isär mitt data bord som jag hade röjt ur å allt står på vardagsrumsbordet just nu, då jag inte har någon "insexnyckel" & får det inte i genom dörren, så man ger upp å tiden som man skulle använt till detta bara rinner iväg...

Sen kan man fråga sig varför tiden alltid går så fort när man vill att den ska stå stilla...

ett dygt skulle vara 48 timmar istället liksom eller åtminstonne skulle man kunna ta tid från trista tillfällen å lägga på dem på roliga tillfällen som man verkligen uppskattar.

Jag kan känna att jag har all tid i världen just nu, men att jag ej kan använda den som jag vill å det är skit trist.

sen har man ju timmar som man är tvungen att utnyttja tex. genom jobbet som till ett APT möte på 2 timmar på onsdag denna veckan då jag är ledig igentligen, mellan 14-16.00 då hela j-a dagen blir förstörd, varför det känns så vet jag inte för jag hade säkert inte gjort något vettigt denna tiden iallafall, men just det att någon snor min lediga tid till något som är så trist det svider...

Men tiden bara rinner iväg...
Flyttade från skåne för 6 år sen å dessa 6 år har bara sprungit iväg till ingen nytta, hur kan man slarva bort 6 år liksom?

Tänk om man vaknar imorgon & är 65 år, skrämmande...
vilken j-a mardröm :)

Tommy sa...

Visst är det märkligt att man kan irritera sig på att man missar ledig tid när man ändå troligen inte hade använt den till nåt speciellt?
Tid är som väder.
Inget att göra åt utan bara att gilla läget.

Tack för din kommentar och tack för senast1

Anonym sa...

Men du läser väl logistik? Var det inte efter den utbildningen som man kunde bli tidsstudieman? Då ska du se att du när utbildningen är klar kan studera dig själv och därefter säga till dig att "den här tråkiga saken kan jag säkert göra 30 sekunder snabbare". Då får du tid över till roliga saker...

Hmmm... inser plötsligt att detta resonemang faller genom antagandet att man som tidsstudieman kan tillåta att roliga saker får ta tid. Så är det ju inte... allt ska gå fort, fortare och fortast och helst lite snabbare ändå. Tråkiga saker, roliga saker... ingen skillnad. Fast även om detta innebär att man hinner njuta mindre av det som är roligt så har det också den fördelen att man slipper gräma sig någon längre stund över sådant som är tråkigt.

Djupa tanken har talat.