Min vän Plyp hade läst mitt inlägg om varför jag bloggar och att tänka om och då skrev hon ett eget inlägg där hon så fint säger "Skriv om det som är du. "
Det låter enkelt och borde vara enkelt men jag har tyvärr svårt att sätta fingret på vem jag är. Egentligen.
Så nu får jag försöka att skriva om vad jag är nu.
Just nu känner jag mig ensam.
Ensam på jobbet.
Ensam hemma.
En känsla av ensamhet överlag.
Sitter och stirrar ut genom fönstret och ser hur folk fikar på det närbelägna cafet. Jag kan också gå och fika. Men med vem? Alla jobbar, är bortresta, har fullt upp med allt och andra. Söker jag egentligen medlidsamhet? Näe, det tror jag inte. Det är bara ett konstaterande.
Jag läser för stunden boken "Att välja glädje" av Kay Pollak. Där tar han upp möjligheten att man kan välja hur man ska känna i varje möte eller situation man befinner sig i. Det handlar inte om yttre påverkan utan om hur man väljer att känna.
Jag känner mig ensam.
Hur skulle jag vilja känna mig?
Glad?
Positiv?
Ja, naturligtvis vill man känna sig på bättre humör men nu är det svårt. Sov dåligt i natt och tröttheten tar ut sin rätt. Vad kan göra mig glad just nu? Hur ska jag bli positiv just nu?
Glad? Skaffa en lunchdate.
Positiv? Få besked om att jag får ett jobb jag har sökt.
Får jobba på det där. Återkommer med hur dagen blev till slut.
7 kommentarer:
Du ska göra saker som ger mening. Just nu kanske det faktiskt är ett lyckopiller du behöver, och en kram. Det är inte lätt att få kramar om du inte är villlig att ge. Ge av dig själv så får du tusenfalt tillbaks. Var öppen och generös. Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälp någon. Jag vill hjälpa dig genom att säga. Du är älskad, du kan ge mera och du kommer att få kärlek. Räck ut din hand så kommer du att se att det finns många som greppar den. Solen värmer upp ditt hjärta och sist men inte minst. Du är inte ensam. Du har redan det bästa av allt. tro mig. Gå ut och och sök och du finner, det finns. KRAMKRAM
Sen är det ju märkligt att det ska vara så fult i dag att gå och fika ensam, eller gå på bio ensam.
Det är ju rekordmånga idag som lever ensamma, så vad är grejen egentligen?
Med det sagt så, nä - jag går heller inte och fikar själv. Däremot har jag gått på bio ensam en gång, inga problem. Men det är ju inte riktigt samma sak, å andra sidan...
Jag kan hålla med. Jag känner mig också ensam, fast på ett annat vis. Man gör det ibland och då får man leta möjligheter på andra ställen.
Tror ändå att du behöver prata av dig lite... Erbjuder mig än en gång, och det vet du! Ensamhet är ju en sak, en annan att känna sig isolerad och det är inte hälsosamt! Engagemang och att se meningen med livet är så himla viktigt! Du kanske ska bryta mönster och lära något nytt? Ridlektioner i Rackstad kanske?
Ridlektioner i Rackstad, säger Bea. Pax för att vara fotograf, säger jag! :)
Nä, jag tror Bea slår huvudet på spiken. Lär dig något nytt. Gå en kurs eller håll en själv. Våga ringa i den där farliga telefonen när du är fikasugen så kanske jag hakar på (fast jag kan inte äta varje frukost på Citykonditoriet). Vi kan dra igång ett korplag i bowling. Ha en bloggträff där vi som brukar kika på varandras sidor och som bor rätt nära varandra kan ses IRL.
Gör en lista på sådant som du inte gör idag och beta av den punkt för punkt. Massor av nya situationer kommer att uppstå, med nya människor, nya intryck och nya tankar. Läs bloggar - vad gör andra? Prova på att göra samma saker.
Oändliga möjligheter om man bara ställer sig på tå och kikar över kanten på den där boxen som man vanligtvis har så svårt att tänka utanför (think outside the box).
De andra har redan slagit huvudet på spiken så jag är tyst.
Otacksamma varelse! Har jag inte precis fixat jobb till dig? Va? Va! Ska det vara på det viset så tänker jag absolut inte fixa en lunchdejt åt dig. ;)
Skönt att läsa om andras ensamhet. Jag ser då att jag inte är ensam när jag är ensam. Att vara öppen med sina rädslor tror jag är så oerhört viktigt. Du är modig. Fortsätt så! Testa nya gränser. Utmana dig själv.
Skicka en kommentar