Mitt skrivande har närt en låg och andefattig närvaro under en lång tid och för att få mig att tänka till och provocera fram ett annat tänk än det som har varit den sista tiden ger jag mig själv en utmaning.
Varje dag ska jag ge er en positiv eller ny upplevelse eller tanke. Det kan vara nåt nytt som jag inte gjort förut eller nåt bra eller roligt som har hänt under dagen. Den sista tiden har ni, ni få läsare som är kvar, troligen insett att jag har varit något ofokuserad. Tankarna har liksom varit på annat håll.
Så, för att börja redan idag, kan jag berätta att jag har varit på trav för första gången i mitt liv. Visst, det var inget V75 direkt men mina barns kusin, Danne, kom till Arvika och skulle köra ponnytrav. Det blev en och annan timme bland hästar, transporter, speakers, traktorer och sulkys. En värld som för mig är helt främmande. Men det var trots allt en ny upplevelse och det har gett mig en ny erfarenhet.
Bilder kommer inom kort. (Ha, den var rolig den, på ett göteborgskt vis.)
Hur länge ska den här utmaningen hålla på?
Varje dag tills det kommer en dag när inget skrivs.
Vad är tanken?
Att få till ett annat tänk i likhet med tio-dagars-utmaningen.
Ska den här utmaningen skickas vidare som alla andra gör?
Näe, det här är en privat utmaning men vill någon hänga på så är de välkomna.
Lev gott mina vänner och titta på några moln i dag.
4 kommentarer:
Sådär ja...nu är du ju på gång. Det kommer att ordna sig vettu...
Dessutom så fick det här inlägget även mig att tänka till. Vad har jag gjort för nytt eller positivt idag..*hmm*...joo, jag..nääe...jag håller det för mig själv en stund...men tar ett annat alternativ; jag käkade årets första svenska jordgubbar ikväll! Mumsigt!
Och faktiskt var även jag på trav ikväll! Jag är inte direkt glad i hästar om man säger så, men vad gör man inte när syrrans dotter kommer till stan för att köra sin häst i sista loppet...och dessutom vinna! Dä ä mosters stolthet dä! :)
Kämpa på Tommy...det mesta går med lite vilja och jävlar anamma (iaf fram till 16 km...) :)
Det är bra, Tommy! Mycket bättre än den senaste tidens "det-började-med-att-jag-vaknade-och-så-var-den-dagen-förstörd-mentaliteten". Fast jag vet hur det är... det är lättare att hamna i den mentaliteten än att ta sig ur den.
Står här vid sidan om och hejar, viftar med lite flaggor och skriker "hopp, hopp, hopp" som de gör i slalomtävlingar. Tycker det passar bra eftersom det handlar om att ta sig förbi de hinder som står ivägen.
Varför skriker man inte "hopp, hopp, hopp" på tävlingar i längd-, trestegs-, höjd- och stavhopp?
Skriker de verkligen "hopp, hopp, hopp"?
Jag tycker mer att det låter som "app, app, app", ungefär som "app, app, app, där åkte du fel" eller "app, app, app, bättre kan du".
Jag tror de ropar hepp, hepp, hepp.
De står och berättar roliga historier för varandra.
=)
Gugge:
Det kan behövas en liten spark på rätt ställe för att man ska inse att det är man själv som kan åstakomma saker.
Hans:
Visst är det väl så att det är lättare att hamna i en negativ spiral än att ta sig ur den och t.o.m. få till en positiv spiral åt motsatt håll.
Men har man den inställningen så blir det så. Förutsätter man att det är svårt att ta sig ur dåliga tankar så blir det svårt. Jag måste fokusera på att allt är möjligt och att det bor en jävlar-anamma inom mig.
Jag kan, jag vill!
Skicka en kommentar