Som den minnesgode läsaren kanske kommer ihåg så började jag att bevista ett närliggande gym för att försöka få den gamla kroppen att inte helt lägga ner. Hade överhuvudtaget inte någon som helst erfarenhet av att träna regelbundet så det här var helt nytt för mig.
Min gode vän och pådrivare (här vill Firefox inte veta av pådrivare utan har som förslag bland annat slavdrivare, oxdrivare och dagdrivare, 2maz kan välja själv vad som stämmer in på hans personlighet) var, som vanligt, 2maz. Han hävdade att det här var nåt jag inte kunde säga nej till och att det var världens chans att få till en förändring i livet. Med såna argument ringande i öronen kunde det inte bli nåt annat än ett medlemskap.
Som jag påpekade förut var min tidigare träningdos lika med noll och min kondition sträckte sig till att orka bära två dubbeldaim fram till kassan på det lokala snabbköpet. På sin höjd kunde det bli en dricka också men sen var det stopp. Bara att gå i en trappa medförde ofta ett flåsande som inte direkt var till min fördel. Första gången jag provade löparbandet orkade jag springa max 30 sekunder åt gången.
Ytterligare inlägg som behandlar den första fasen i träningen visade att mitt första mål var att orka 2 km på 15 minuter vilket jag nådde för ca. 2 veckor sen.
I måndags sprang jag 10 minuter utan vila och i dag blev det 15 minuter utan vila och det här samtidigt som styrketräningsdelen ökar för varje träningspass.
Det här låter naturligtvis som en skrytsam egocentrisk monolog (fast vilken blogg är inte det?) men jag vill bara visa att det är aldrig för sent att göra nåt åt sin kropp/ sitt liv.
Troligen så vill väl 2maz ha kred för det här och det kan han väl få. Känner mig givmild i kväll trots att bilen har gått sönder och missade därför öppettiden på mataffären. Får bli vatten och knäckebröd i morgon. Men det kan jag inte göra nåt åt så då är det ingen idé att lägga energi på det.
Jesus loves you, but I'm his favorite.
3 kommentarer:
Jaha. Hurtbulle. Fan. Är det bara jag som absolut inte hittar tid till att träna!? Den här veckan, om jag har tur, så har jag gått sammanlagt 10 000 steg. Det säger sig självt, på tok för lite minsann.
10 000 steg à ca.0,7m ger 7km. Alltid nåt men som du påpekar inte tillräckligt. Handlar om att prioritera. Nu har jag iofs turen att jag oftast är ledig på kvällarna så jag behöver inte försaka nåt.
Tränar oftast 16-18 och då händer inget i alla fall. =)
Jo, så var det för mig också. Ett tag rände jag minst två ggr i veckan på friskis.
Sen kom övertid. Sen kom intressen. Sen kom efterdyningar som blivit av intressen.
Nuförtiden har jag tur om jag hinner hem innan 21 på kvällen.
Skicka en kommentar