Alma Löv. Va, vem?

Östra Ämtervik.
Nä, det är väl inget ortsnamn som väcker nåt större intresse eller orsakar några höjda ögonbryn om man bara bräker ut det till någon som råkar vara i närheten. Möjligen får man några oförstående blickar och personen i fråga skyndar snabbt iväg för att inte behöva befatta sig med nån som står och pratar för sig själv.
I dag, dagen efter att vi firade en snart blivande 40-åring(mer om det en annan dag när bilderna kommer), tog jag mig en sväng till denna plats som förutom en konsumbutik, ett församlingshem och en hållplats dessutom har ett konstmuseum.

The Alma Löv Museum

Hade tänkt att besöka det länge men Östra Ämtervik ligger inte direkt längst någon större genomfarstled så när jag ändå var i Sunne tog jag mig omaket att ta en sväng dit. Turen var inte planerad men får man en ingivelse kan man ju för en gång skull följa den. Efter att ha missat infarten (ligger strax efter ett krön) och varit tvungen att ta en extra sväng i det fina vädret(jo, faktiskt) kom jag så fram till museet. Ska ni åka dit nångång så kom gärna från Sunne-hållet för söder ifrån är avfarten inte märkt. (!) Väl framme möts man av ett böljande landskap och massor med blommor, träd och buskar. Entren är 40 kronor som man lägger i ett par stövlar inne i själva huset som till hälften är cafe/verkstad/atelje och privat boningshus. Vart man sen tar vägen kan vara lite klurigt eftersom det inte är uppmärkt vart man ska, men det är bara att följa alla andra flanörer. Efter att ha varit i ett par drivhus med blommor och skulpturer gick sen stegen mot en liten dunge som var fylld med märkliga hus. Till en början verkade husen var konstiga men efter ett tag inser man att det är ingenting mot vad som finns inuti. Installationer, tavlor, budskap, film m.m. i en omfattning som jag aldrig blev klok på. Såg jag allt? Vad är det där? Kan man gå här? Ska jag öppna den dörren? Trycka på knappen eller inte? Varför står det stopp på en knapp som startar allt? Vaddå spela pingis om det inte står ett pingisbord här? Rörde den där saken verkligen på sig? DVD-film i en Volvo PV?
Frågorna hopade sig allt mer ju längre in bland träden man tog sig. Den som tror sig få se nationalromantiska tavlor med böljande landskap och djur i natur i det här museet finner verkligen inte sitt lysmäte här. Det här är nutidskonst och ingen har sagt eller skrivit nånstans att det ska vara lätt att ta åt sig. Kanske blir det lite för udda och märkligt ibland. Helt enkelt för mycket på en gång.
Men visst, efteråt har man massor med frågor,tankar, upplevelser men när hade man det efter ett besök på ett galleri eller utställning senast?

Den extra åkvägen (oavsett vart du ska eller kommer ifrån så är det en omväg) och inträdet på 40 kr är petitesser när det gäller The Alma Löv Museum. Åk dit och få dig en egen uppfattning om vad det är för märkligheter som göms i den värmländska skogen. Det känns som om man kommer till den där skogen som de visar i reklamen om nåt källvatten, kan det vara Loka tro?
Här finns inga genvägar till svaren!
Åk dit!! Vart kan man annars finna en liten klocka som ger lycka?