Låt bli mina prylar!

Då har det hänt igen. Någon tycks gilla att krossa bakre sidorutan på höger sida på bilen.
En och en halv månad sen hände det förra gången.
Vad är det med folk?
Varför har man ingen respekt för andras prylar?
Inget är rört i bilen, låset var fortfarande på men rutan var krossad.
När man, som jag gör, lever på studielån är det här ingen rolig bekantskap.
Det som i minnet kunde ha varit en trevlig helg överlag slutar helt i moll.
Även om det var kul (trots en enveten hicka) i Åmål med goda vänner känns det nu bara trist.

LÅT BLI MINA GREJER!

Hade egenligen tänkt skriva om snällhet och om männsikan i grunden är god men det faller på nåt vis. Lovar dock att återkomma i ämnet snällhet när irritationen har lagt sig och rutan är insatt och betald.